OM PAPPER OCH MIG

Titta vad man kan göra av papper!

Papper har inga begränsningar – det är mjukt, det är hårt, det kan bli skarpt så du kan skära dig. Det kan bli otroligt starkt och vad kan inte en läst tidning användas till: Skoputsning, sopinslagning, malskyddare i klädeskistan.

Ja, tusen och en användningsområden har papperet!

TAK OCH FÖNSTER AV PAPPER

Papper som förpackning håller vi i handen varje dag. Ett intressant projekt hade Virserums utställning ”Träbiennal 2004”, där man byggde en 60 meter lång utställningslokal och täckte taket med vätskekartong ovanpå välvda träbågar! Ljuset silades in i utställningslokalen och det var mycket vackert och höll tätt hela sommaren. Där deltog jag med fyra verk av papper.

I Korea har papper från mullbärsträdets innerbarks långa fibrer använts till fönster och skärmar bl.a. Man kan se sådana pappersfönster på museala byggnader i landet. I Japan och Kina, som ju uppfann papperet för 2000 år sedan, gör man de vackraste papper av olika växtfibrer.

PAPPER SOM KONSTFORM

Papper som konstform är något speciellt. Här använder man kvalitetspappersmassa av bomullsfibrer eller linfibrer. (Eller andra växtfibrer.) Dock ej träfibermassa som har en mycket låg hållbarhet. Till dokument eller konstnärstryckta grafiska blad passar papper av bomullslinters utmärkt och varar i hundratals år.
Papperet låter sig formas tunt eller tjockt. Jag tycker om att arbeta tredimensionellt och göra ”skal” där betraktaren själv får fylla i innehållet. ”Absence makes presence” kunde man säga.
Massan kan färgas redan i badet, eller som jag gör ibland tillföra torrt pigment som flyter ut på den pressade men fuktiga ytan. Det tycker jag om!

PAPPERS WORKSHOP PÅ Form Design Center

1976 höll jag en pappers workshop på Form Design Center. En utställning om papper hade Lessebo Pappersbruk samtidigt och besökarna fick prova på att göra ett eget ark papper som man sedan stolt tog med sig hem.
Fibrer av alla slag har intresserat mig och under många år vävde jag gobelänger. På Arla-mejerier i Stockholm/Kalhäll finns en större gobeläng speciellt beställd för dem. Jag har även gjutit fibrer i brons. Fibrerna har använts som form men sedan ”gått upp i rök”. Varje liten skulptur blir därför unik. Lech Walesa har fått en sådan skulptur i pris bl.a. Tre bronsskulpturer föll juryn i smaken till Liljevalchs Vårsalong 1978.